De nya scenarierna utgör Folkhälsomyndighetens 13:e delrapport till regeringen om spridningen av covid-19, och gäller för perioden 20 december 2022 till 20 mars 2023. Scenarierna ska inte uppfattas som en prognos utan illustrerar en möjlig utveckling.
Syftet med scenarierna är att de ska utgöra underlag för planering av resurser inom hälso- och sjukvården. Till grund för beräkningarna ligger flera faktorer som inrapporterade fall, mörkertal, vaccinationer, antaganden om kontakter i befolkningen, smittsamhet och immunitet. Precis som tidigare finns en osäkerhet i scenarierna då flera faktorer som används i beräkningsmodellen är osäkra. Det handlar till exempel om mörkertalets storlek och hur länge skyddet mot infektion efter vaccination och tidigare infektion består.
Topp i januari
Den nya delrapporten innehåller två olika scenarier där båda visar på en fortsatt ökning av fall. Toppen inträffar enligt scenarierna i början till mitten av januari. I scenarierna antas att muterade virusvarianter, som har en förmåga att undvika immunförsvaret, kommer att fortsätta dominera smittspridningen i Sverige.
– Även om det finns en osäkerhet i scenarierna så är en möjlig utveckling att den kraftiga smittspridningen ökar i ytterligare några veckor innan vi når en topp. Det innebär att det bör finnas en beredskap för en fortsatt ökad belastning inom vård och omsorg liksom i samhället i stort för en ökad sjukfrånvaro på grund av covid-19, säger avdelningschef Sara Byfors.
De två scenarierna skiljer sig åt genom att beräkningarna gjorts utifrån olika antaganden om smittsamheten:
- Scenario 0: Smittsamheten fortsätter att vara på samma nivå som idag.
- Scenario 1: Smittsamheten ökar med 10 procent. Faktorer som kallare väder och ökade kontakter inomhus påverkar.
Folkhälsomyndigheten bedömer att en utveckling likt den i scenario 0 är mest trolig. Det skulle innebära att smittspridningen når liknande nivåer som när virusvarianten omikron fick spridning i befolkningen för ungefär ett år sedan. För hälso- och sjukvården kan en sådan utveckling innebära att antalet patienter som behöver sjukhusvård på grund av covid-19 ökar till liknande nivåer som i januari och februari 2022.
– Jag vill understryka vikten av att stanna hemma när man är sjuk, och att vaccinera sig mot covid-19 och influensa enligt gällande rekommendation för att minska risken för allvarlig sjukdom. Oavsett scenarierna ser vi sedan två veckor en kraftigt ökad smittspridning som har lett till att fler behöver vård för covid-19. Samtidigt är även spridningen av RS-virus och influensa omfattande, vilket ytterligare ökar belastningen på sjukvården, säger Sara Byfors.
Inga utökade smittskyddsåtgärder nationellt
Folkhälsomyndigheten bedömer inte att det finns skäl för utökade smittskyddsåtgärder på nationell nivå utifrån de nya scenarierna eller det aktuella läget. Däremot kan det komma att bli aktuellt med skärpta smittskyddsåtgärder lokalt eller regionalt inom hälso- och sjukvården eller omsorgsverksamheter.
Det är fortsatt viktigt att stanna hemma när man är sjuk, och att alla vaccinerar sig enligt gällande rekommendation. Särskilt viktigt är det att personer som är 65 år och äldre samt yngre personer i riskgrupp tar sina rekommenderade påfyllnadsdoser mot covid-19, för att minska risken för allvarlig sjukdom och död. De förebyggande åtgärderna inom hälso- och sjukvård samt inom omsorgsverksamheter behöver också upprätthållas. Det handlar till exempel om allmänna smittskyddsåtgärder, testning och smittspårning, särskilt i miljöer där personer med hög risk för att bli allvarligt sjuka till följd av covid-19 vistas.
Läs mer
Kategori: Nyhet
