Syftet med den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV, som i år besvarats av närmare 17 000 personer, är att undersöka hur Sveriges befolkning mår och att följa förändringarna i hälsa över tid. Undersökningen är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna, och i år genomfördes den för sjuttonde gången.
Skillnader mellan grupper
Resultaten från HLV visar att över 70 procent i befolkningen upplever sig ha en god allmän hälsa. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper i samhället, där faktorer som socioekonomi och kön påverkar. Det är fortsatt så att personer med högre utbildningsnivå i större utsträckning uppger att de har en god hälsa. Bland personer med förgymnasial utbildning uppger 60 procent att de har en god hälsa, jämfört med 80 procent av dem med eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån är även kopplad till andra förutsättningar för hälsan, som till exempel arbete, ekonomi och boende.
– Det är positivt att så många i befolkningen upplever att de har en god hälsa. Samtidigt visar undersökningen att det fortfarande finns skillnader mellan olika grupper i samhället. För att uppnå det nationella folkhälsomålet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen är fortsatta insatser mycket viktiga. Det handlar om att stärka folkhälsan genom olika hälsofrämjande åtgärder och insatser för att förebygga sjukdomar, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
Psykiskt välbefinnande bland äldre
I år presenterar Folkhälsomyndigheten för första gången resultat för personer som är 85 år och äldre. Drygt 80 procent rapporterar att de har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är på samma nivå som befolkningen i sin helhet. När det gäller den allmänna hälsan uppger 40 procent inom den äldsta gruppen att de har en god hälsa, jämfört med drygt 70 procent i övriga befolkningen. Andelen i hela befolkningen som uppger psykiska besvär och suicidtankar har legat på ungefär samma nivå sedan 2018. I ett längre perspektiv har dock andelen med psykiska besvär ökat, och det finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen.
– Det är framförallt kvinnor, unga personer, samt de som har kort utbildning och låg inkomst som oftare än andra uppger psykiska besvär. Det här mönstret har vi sett under flera år, säger Hillevi Busch utredare.
Resultaten i HLV visare vidare att:
- Andelen i befolkningen som är fysiskt aktiv i minst 150 minuter per vecka har ökat från 65 procent till 68 mellan år 2016 och 2022.
- Många vuxna motionerar regelbundet men sitter i övrigt still under stora delar av dagen. 25 procent av befolkningen, rapporterar att de sitter mer än 10 timmar per dygn.
- Andelen individer med fetma fortsätter att öka i befolkningen och ligger på 16 procent.
Den nationella folkhälsoenkäten utgör en viktig källa till kunskap om befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Resultaten från HLV används av Folkhälsomyndigheten för uppföljningar och fördjupade analyser av folkhälsan Sverige. Statistiken utgör också underlag för uppföljning och beslut i landets regioner.
Om den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor
Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts sedan år 2004. I år skickades den ut till 44 800 slumpmässigt utvalda personer från 16 år och uppåt, varav 16 791 personer svarade. Det innebär en svarsfrekvens på 37,9 procent, vilket är lägre än tidigare. Folkhälsomyndigheten bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete som syftar till att öka svarsfrekvensen.
Folkhälsomyndigheten är sedan 2021 ansvarig statistikmyndighet inom ämnesområdet folkhälsa. Ett urval av resultaten från HLV har i år granskats och presenterats utifrån gällande kriterier för officiell statistik. Målet är att samtliga resultat från HLV-undersökningen ska ingå i den officiella statistiken år 2024.
Samtliga resultat i årets HLV finns tillgängliga i databasen Folkhälsodata. Information och resultat går även att hitta i visualiseringsverktyget FolkhälsoStudio.
Läs mer
Kategori: Nyhet
