Folkhälsomyndigheten har i samarbete med Institutionen för folkhälsovetenskap och Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet analyserat risken för människor att behöva intensivvård (IVA-vård) med covid-19 utifrån vilken typ av område de bor i. Analysperioden omfattar mars 2020 till juni 2021. Åtta olika typer av områden har identifierats utifrån bland annat sysselsättningsnivå, utbildningsnivå, inkomst och födelseland.
Resultaten visar att det finns ett samband mellan typen av område där individen bor och hur stor deras risk har varit för att behöva IVA-vård med covid-19 under pandemin.
Den relativa risken var lägst i glesbygd samt i tätbefolkade områden med god socioekonomi i och runt större städer. I tätbefolkade områden med en hög andel boende som lever i relativ fattigdom och en hög andel utrikesfödda, har risken som mest varit nästan tre gånger så stor som i de områden där risken varit lägst. Dessa områden finns framför allt i storstädernas utkanter samt i och kring centralorter på landsbygden.
– Den sociala situationen och egenskaper i omgivningen har haft betydelse och framför allt handlat om att kunna hålla avstånd till andra. Möjligheten att arbeta hemifrån har haft stor betydelse för att kunna minska antalet kontakter utanför hemmet. Samtidigt har förutsättningar som trångboddhet och flergenerationsboende i vissa bostadsområden kunnat förvärra smittspridningen, säger Lisa Brouwers, tf avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Skillnaderna i risk för att behöva IVA-vård med covid-19 har kvarstått även om de har minskat över tid. Minskningen kan bero på smittskyddsåtgärder. Andra möjliga förklaringar kan vara att virusets egenskaper förändrats över tid eller att immuniteten efter genomgången infektion och vaccination med tiden har blivit mer jämnt fördelad i befolkningen.
Läs mer
Kategori: Nyhet
