Under de tre första veckorna i mars 2022 undersökte Folkhälsomyndigheten förekomsten av antikroppar hos barn och unga i åldern 0-19 år i överskottsblodprover som samlats in från öppenvården i sju regioner. Denna undersökning genomfördes efter det att toppen på den smittspridning som orsakades av omikronvarianten hade passerats.
Resultaten visar stora skillnader jämfört med den förra undersökningen som gjordes i november/december 2021. Nu i mars konstaterades stora ökningar av andelen med antikroppar hos barn och unga. I åldersgruppen 12-15 år hade andelen med antikroppar ökat från 73 procent till 94 procent och i åldersgruppen 16-19 år från 86 procent till 97 procent. Den kraftigaste ökningen sågs dock i den ovaccinerade åldersgruppen från 0-11 år. Där hade andelen med antikroppar stigit från 29 procent till 72 procent.
Enligt Folkhälsomyndigheten kan ökningen förklaras av den omfattande smittspridningen under januari och februari samt av den höga vaccinationstäckningen i åldersgruppen 12-19 år.
– Undersökningen bekräftar att vinterns smittspridning drabbade barn i större omfattning än tidigare under pandemin. Det finns en osäkerhet i hur länge antikropparna kvarstår och vilket skydd de ger mot infektion över tid. Det är därför viktigt att alla över 12 år följer rekommendationen om vaccination, oavsett om man haft covid-19 eller inte, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten genomför återkommande så kallade seroepidemiologiska undersökningar i befolkningen där förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 analyseras. Dessa antikroppar uppkommer efter genomgången infektion av covid-19 eller efter vaccination mot sjukdomen. Syftet med undersökningarna är att uppskatta hur stor andel i befolkningen som antingen har haft infektionen och/eller är vaccinerade och därmed har ett skydd mot allvarlig covid-19. Genom undersökningarna kan också utvecklingen av pandemin följas.
Läs mer
Kategori: Nyhet