Hälsan i befolkningen ser olika ut och skiljer mellan olika åldrar, grupper och delar av landet. Både hälsan och förutsättningarna för en god hälsa förändras också över tid. Därför är det viktigt att undersöka och följa hälsan. På så sätt kan viktiga faktorer upptäckas som påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa, eller skillnader i upplevd hälsa mellan olika grupper.
Tillsammans med flera av landets regioner står Folkhälsomyndigheten bakom enkäten som nu skickas ut till 350 000 personer. Sedan undersökningen startade år 2004 har enkätsvaren gett viktig information om hälsan i befolkningen. Några exempel är:
- att hälsan överlag är god – mer än 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har en god allmän hälsa
- självrapporterade besvär av ängslan, oro och ångest har ökat, särskilt bland yngre kvinnor
- daglig rökning har minskat, men användandet av snus ökar bland yngre
- genomgående uppger personer med förgymnasial utbildning oftare sämre hälsa än personer med eftergymnasial utbildning, vilket är nära kopplat till andra förutsättningar för hälsa, såsom arbete, ekonomi och boende.
– Genom enkäten följer vi hur folkhälsan utvecklas och olika faktorer som påverkar hälsan. Därför finns det frågor i enkäten som rör hur man upplever sin hälsa, rökning och fysisk aktivitet, men även om ekonomiska förutsättningar och socialt sammanhang. Frågorna ger oss viktiga svar på hur hälsan i befolkningen kan främjas och hur sjukdomar och ohälsa kan förebyggas, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
Liksom förra gången innehåller årets folkhälsoenkät några frågor som berör pandemin, den här gången handlar frågorna om oro för smitta. Myndigheten kommer också att följa eventuella förändringar inom övriga frågeområden som kan relatera till den pågående pandemin. Det kan till exempel handla om ensamhet och isolering, psykisk hälsa och olika levnadsvanor.
Resultaten från den nationella folkhälsoenkäten kan bland annat utgöra underlag för beslut om åtgärder på nationell, regional och lokal nivå som kan påverka folkhälsan, och därmed skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.
– En god hälsa gynnar inte bara individen, utan är dessutom avgörande för ett motståndskraftigt samhälle och en hållbar samhällsutveckling, något som inte minst har bekräftats av covid-19-pandemin. Den här enkäten är ett viktigt verktyg för att följa utvecklingen, säger Karin Tegmark Wisell.
Fakta om enkäten Hälsa på lika villkor
De totalt cirka 350 000 personer som får enkäten har blivit slumpmässigt utvalda att delta. Ett brev med inbjudan och inloggningsuppgifter till webbenkäten kommer att skickas ut till de personer som har blivit utvalda.
Runt 45 000 kommer från det så kallade nationella urvalet runt om i hela Sverige. Cirka 305 000 omfattas av ett så kallat tilläggsurval i 12 av landets regioner: Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland Härjedalen, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Västerbotten, Västernorrland, Västra Götaland och Östergötland.
Enkäten består av 61 frågor. Alla svar är betydelsefulla för att resultatet ska bli så tillförlitligt som möjligt. Undersökningen görs i samverkan mellan Folkhälsomyndigheten och de deltagande regionerna. Datainsamlingen sker med hjälp av Statistiska centralbyrån. Alla uppgifter är sekretesskyddade.
Datainsamlingen pågår från februari till i början av maj. Resultaten från undersökningen presenteras under hösten 2022 i form av tillgängliga data på Folkhälsomyndighetens webbplats. Resultaten används också i olika kunskapsunderlag som tas fram på Folkhälsomyndigheten och i de olika regionerna.
Läs mer
Kategori: Nyhet
