Antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens har i Sverige under 2020 påverkats kraftigt av covid-19 pandemin. Både rapportering av anmälningspliktig antibiotikaresistens och försäljning av antibiotika har minskat, och för första gången uppnåddes det nationella målet för antibiotikarecept (högst 250 recept per 1 000 invånare och år).
Detta beskrivs mer detaljerat i Swedres-Svarm 2020, en gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) gällande både människor och djur.
– Det är viktigt att fortsätta analysera pandemins påverkan inom området. På det viset kan vi utveckla vår kunskap och våra strategier för att motverka antibiotikaresistens, så att de kan bli effektivare även när samhälle och sjukvård går tillbaka mot ett nytt normalläge, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Minskat resande och lägre behov av provtagning på grund av förändrad vårdbelastning tros vara den främsta förklaringen till nedgången av anmälningspliktig antibiotikaresistens. Resistensnivåer bland bakterier som övervakas i kliniska odlingar, som E. coli från blododlingar, har däremot inte påverkats nämnvärt av pandemin. Där följer resistensen tidigare trender.
De smittförebyggande åtgärderna som införts under covid-19 pandemin har minskat smittspridningen generellt. Det har också synts i statistiken över antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens. Att förebygga smitta, genom att vara noga med att stanna hemma från arbetet eller sociala aktiviteter vid symtom har varit särskilt viktigt under pandemin.
– Det är något som vi alltid behöver tänka på, både för att minska förekomsten av infektioner och minska behovet av antibiotikabehandling. All användning av antibiotika driver resistensutveckling, och vi behöver använda antibiotikan klokt så att den kan fortsätta att göra nytta och rädda liv, säger Malin Grape.
Både minskat antal infektioner och förändringar i genomförd sjukvård – sannolikt också minskad benägenhet för personer med lättare symtom att söka vård utöver covid-testning – har bidragit till ett minskat behov av antibiotika under 2020 som har lett till minskad förskrivning. Totalt minskade försäljningen med 13 procent. Störst minskning (28 procent) var för antibiotika som används till behandling av luftvägsinfektioner. Barn upp till fyra år var den åldersgrupp där användningen minskade mest.
Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen tidigare gjort en analys, publicerad i december 2020, som visar att den minskade användningen av antibiotika inte har lett till fler allvarliga bakteriella infektioner, denna redovisas även sammanfattad i Swedres-Svarm.
Läs mer
Kategori: Nyhet
