- Fortsatt minskning av hepatit B och C i Sverige

Globalt lever cirka 260 miljoner människor med hepatit B, cirka 70 miljoner med hepatit C och ungefär en av tio är medveten om sin hepatitinfektion (WHO). Hepatit B- och hepatit C-virus orsakar en inflammation i levern som på sikt kan leda till skrumplever och levercancer. År 2015 dog cirka 1,3 miljoner människor till följd av hepatit B och C i världen, mestadels från skrumplever eller levercancer. WHO har satt upp som globalt mål att Hepatit B och C ska vara eliminerade som folkhälsohot i världen till år 2030.

Eftersom man kan leva med kronisk hepatit B och C utan symptom under många år är det angeläget att hitta de som bär på sjukdomen men ännu inte diagnosticerats. Testning av personer som tillhör riskgrupper och tidig diagnos är viktigt för att kunna länka individer till vård och behandling, som förbättrar hälsan hos den enskilde samt minskar smittspridningen i samhället.

För hepatit B finns ett effektivt vaccin som skyddar mot infektion samt möjlighet till behandling som kan minska risken för sena komplikationer såsom skrumplever och levercancer. För hepatit C finns inget vaccin men däremot behandling som är mycket effektiv för att bota sjukdomen.

Hepatit B i Sverige

Antalet personer som rapporteras med en hepatit B-infektion i Sverige varierar framförallt med migrationen till landet. Majoriteten av alla personer som diagnosticeras med hepatit B i Sverige har en utvecklad kronisk infektion och är ofta födda utomlands i länder där hepatit B är mer vanligt förekommande. Därför är det av yttersta vikt att erbjuda hälsoundersökning och testning av migranter från länder med högre förekomst, för att vid behov kunna koppla vidare till vård och behandling. Antalet personer som får hepatit B i Sverige ligger på en fortsatt låg nivå, cirka 50-100 fall per år de senaste tio åren (figur 1). Sexuell kontakt är den vanligaste rapporterade smittvägen i Sverige och ibland förekommer utbrott bland personer som injicerar droger. För att diagnosticera hepatit B och kunna erbjuda vård, samt förhindra smittspridning, är det angeläget att nå ut med erbjudande om testning och hepatit B-vaccination till personer som tillhör en riskgrupp.

Hepatit C i Sverige

Till skillnad från hepatit B så har merparten av alla personer som rapporteras med en hepatit C-infektion fått infektionen i Sverige. Den senaste 10-årsperioden har cirka 10 gånger fler blivit smittade med hepatit C, än med hepatit B i Sverige (figur 1). I Sverige är den vanligaste rapporterade smittvägen via injektion av droger med oren injektionsutrustning. Hepatit B och C har samma smittvägar, men betydligt fler har blivit infekterade med hepatit C än hepatit B via injektion av droger (figur 2).

En grundläggande åtgärd för att minska spridningen av hepatit C virus, är att nå ut med erbjudande om testning, och vid behov behandling, till personer som tillhör en riskgrupp; framförallt personer som injicerar droger. Exempel på andra riskgrupper är män som har sex med män, personer som säljer sex, migranter från länder med högre förekomst av hepatit C och personer som fått blod eller blodprodukter innan 1992. För att nå personer som injicerar droger är det avgörande att tillhandahålla lågtröskelverksamheter såsom stationära och mobila sprutbytesverksamheter som kan erbjuda både vård och ren injektionsutrustning.

Figur 1. Antal fall hepatit B och C rapporterade totalt i Sverige och smittland, 2011-2020.

Figur 2. Antal fall som fått infektionen via injektion med orena injektionsverktyg i Sverige, 2011-2020.

Vad gör Folkhälsomyndigheten?

Folkhälsomyndigheten stödjer det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för minskad smittspridning av hepatit B och C, som en del i WHOs globala arbete, och övervakar kontinuerligt det epidemiologiska läget för virala hepatiter i Sverige. Folkhälsomyndigheten tog 2019 fram ett kunskapsunderlag för att stödja nationella aktörer, regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer i sitt arbete för att långsiktigt kunna uppnå WHO:s mål om eliminering av hepatit B och C som folkhälsohot till år 2030. Kunskapsunderlaget gör bedömningar på framförallt strategisk nivå, och föreslår utveckling av arbetet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit B och C för riskutsatta grupper.

Folkhälsomyndigheten arbetar även långsiktigt med att förbättra övervakningen för att bättre kunna följa Sveriges väg mot eliminering av hepatit enligt WHOs mål.