Den nya rapporten Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020 har tagits fram på uppdrag av Folkhälsomyndigheten av externa, oberoende forskare på Linköpings och Lunds universitet. Även forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har bidragit. I rapporten presenteras resultat och bedömning av 22 olika modeller framtagna av forskare, Folkhälsomyndigheten och andra svenska myndigheter.
Skillnader i regionerna
Modellerna visade bland annat att smittspridningen förväntades skilja sig mycket åt mellan landets olika sjukvårdsregioner. De visade också att förändringar i sociala kontaktmönster kan påverka smittspridningen. Detta kunde sedan användas som underlag i planeringen av olika insatser under pandemin.
Samtidigt visar forskarnas granskning att det fanns flera återkommande brister i de svenska modellerna. Det handlar till exempel om otillräcklig dokumentation och validering, vilket innebär att utfallet i modellen jämförs med hur det blev i verkligheten.
– Sammantaget visar rapporten att flera av modellerna bidrog till förståelse av pandemins utveckling och att de var till stöd för planeringen inom hälso- och sjukvården. Men granskningen pekar också på brister som vi kan lära av för att vidareutveckla de epidemiologiska modellerna, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
Utvecklad kunskap
Under år 2020 har olika modeller legat till grund för beslutsfattande och vårdplanering inom sjukvårdsregioner i Sverige. Därför är det viktigt att studera modellernas kvalitet och praktiska användbarhet för att utveckla kunskapen inför kommande pandemier.
Rapporten Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020 har tagits fram av oberoende forskare vid Lunds och Linköpings universitet som själva ansvarar för innehållet i rapporten.
Kategori: Nyhet
