I rapporterna Covid-19 vaccinationstäckning och födelseland och Utrikesfödda och covid-19 redovisar Folkhälsomyndigheten ny statistik över vaccinationstäckning, IVA-vårdade och dödlighet i covid-19.
Resultaten visar bland annat att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, och att vaccinationstäckningen ser olika ut beroende på var i världen man är född. Det gäller både för grupper som är vaccinerade under fas 1 och de grupper som vaccineras nu.
Ökade risker
Hög ålder är den riskfaktor som väger tyngst för allvarlig sjukdom och död i covid-19. Bland personer som är 80 år och äldre är vaccinationstäckningen 91 procent bland personer födda i Sverige, enligt uppgifter från Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsregister. Därefter kommer Norden med 85 procent. Nordamerika och EU ligger på 81 respektive 77 procent. Lägst andel vaccinerade ses bland personer födda i Nordafrika med 59 procent och övriga Afrika 44 procent.
– Skillnaderna i vaccinationstäckning innebär en ökad risk för enskilda individer att drabbas av allvarlig sjukdom och död. Det påverkar också förutsättningarna för en jämlik i hälsa i landet. Även risken för klusterutbrott ökar när personer i olika grupper eller områden förblir ovaccinerade, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
För att öka vaccinationstäckningen arbetar landets regioner tillsammans med Folkhälsomyndigheten och flera andra aktörer för att nå ut med tillgänglig och tydlig information, så att alla i Sverige ska kunna göra ett välinformerat val kring sin egen vaccination. För regionernas del handlar det också om att på olika sätt öka tillgängligheten till vaccination mot covid-19. Att nå ut med erbjudande om vaccination till grupper som löper en högre risk för allvarlig sjukdom och död är av största vikt.
Utrikesfödda hårdare drabbade
Totalt är cirka 20 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Födelseland i sig utgör inte en riskfaktor, men flera nationella och internationella studier har visat på en högre risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19 bland personer med lägre utbildning, lägre inkomst och bland personer i vissa bostadsområden med trångboddhet.
Folkhälsomyndighetens rapport visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19. Utrikesfödda har en högre incidens av covid-19, av IVA-vård och högre dödlighet. När det gäller den relativa risken för att behöva vårdas på IVA med covid-19, så är den högst för personer som är födda i Afrika och Mellanöstern.
– Genom att öka vaccinationstäckningen bland utrikesfödda kan vi rädda liv och öka jämlikheten i hälsa. Vi befinner oss fortfarande i pandemin och än finns det möjlighet för alla inblandade aktörer att arbeta för att utveckla, tillgängliggöra och anpassa vaccinationsarbetet. Samtidigt behövs ett långsiktigt arbete med frågor som rör människors olika levnadsvillkor och att motverka de hälsoklyftor som finns idag, säger Anders Tegnell.
Fakta om rapporterna
Folkhälsomyndigheten har tagit fram två nya rapporter. Covid-19 vaccinationstäckning och födelseland och Utrikesfödda och covid-19.
Eftersom flera studier har visat att vissa socioekonomiska grupper, däribland utlandsfödda, löper högre risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19, har Folkhälsomyndigheten sammanställt vaccinationstäckningen utifrån födelseland. Statistiken visar att det finns stora skillnader i vaccinationstäckning mellan personer som är födda i Sverige och utrikesfödda.
RapportenUtrikesfödda och covid-19 bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av konstaterade fall, IVA-vårdade och avlidna.
Läs mer
Kategori: Nyhet
