Rapporteringen om smittsamma sjukdomar har under 2020 nästan helt dominerats av den pågående covid-19-pandemin. Pandemin har haft en stor påverkan på förekomsten av andra smittsamma sjukdomar som har minskat. Åtgärder mot covid-19, och det förändrade beteende hos människor som åtgärderna mot covid-19 har medfört, ligger bakom. Även minskat antal besök inom hälso- och sjukvården under 2020 kan ha påverkat den uppmätta förekomsten av vissa smittor.
– Att de flesta svenskar följde råd och rekommendationer, hade färre nära kontakter, höll avstånd, arbetade hemma, stannade hemma även vid lindriga symtom, undvek utlandsresor och var noga med handhygienen bidrog till minskningen av smittsamma sjukdomar förra året, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
Här följer en sammanfattning av spridningen av olika smittsamma sjukdomar under 2020.
Covid-19 dominerade
Pandemin med viruset SARS-CoV-2, som orsakar covid-19, gav upphov till två större toppar av smitta i Sverige under 2020. I början av mars introducerades viruset i landet genom ett omfattande resande till andra länder, och det spreds vidare i samhället efter resenärernas hemkomst. Fallen minskade under våren, och sommarmånaderna kännetecknades av en låg smittspridning.
Efter sommaren ökade antalet fall successivt, och under senhösten och vintern var smittspridningen åter hög i hela landet. På grund av den ökade provtagningskapaciteten under året är statistiken för bekräftade fall för vår och höst inte jämförbar. Däremot är statistiken för fall som vårdats inom intensivvården mer representativ över året.
Färre personer insjuknade i livmedelsburna infektioner förra året
Bland de livsmedelsburna infektionerna minskade antalet fall av campylobacter, som orsakar magsjuka, för fjärde året i rad. Trots ett större utbrott under sommaren och hösten orsakat av förorenad kyckling halverades det totala antalet sjukdomsfall jämfört med 2019. Både bland de som smittades i Sverige och de som smittades utomlands minskade antalet sjukdomsfall jämfört med 2019.
Även för salmonella, yersinia, ehec och hepatit A sågs liknande minskningar i antalet sjukdomsfall under 2020, medan läget var stabilt för listeria och cryptosporidium, två smittor som påverkas mindre av ändrade resmönster. Det minskade resandet hade dock en tydlig påverkan på antalet utlandssmittade.
De restriktioner som infördes under året med färre sammankomster, och bättre handhygien har förmodligen haft en inverkan på antalet smittade i Sverige av de livsmedelsburna sjukdomarna.
Sjukdomssäsongen blev ovanligt kort för de vintersäsongsbetonade sjukdomarna
För de vintersäsongsbetonade luftvägsinfektionerna influensa och RS-virus kännetecknades säsongen 2019–2020 av en snabb nedgång av antalet fall och ett ovanligt tidigt säsongsavslut under våren 2020. Även sjukdomssäsongen för calicivirus (vinterkräksjukan) avslutades tidigt i mars 2020, nästan två månader tidigare än förväntat. Pandemiåtgärdernas påverkan blev också tydlig under hösten eftersom den normala ökningen av calicivirus för säsongen 2020–2021 har uteblivit.
De sexuellt överförbara och blodburna infektionerna minskade
Även bland de sexuellt överförbara och blodburna infektionerna sågs minskningar, om än i mindre omfattning än för många andra sjukdomar. Antalet fall av hepatit B och C minskade med drygt 25 procent jämfört med 2019, och för hepatit C syns en nedåtgående trend de senaste fem åren. Även antalet fall av hiv minskade med drygt 15 procent jämfört med året innan. När det gäller gonorré och klamydia minskade antalet fall till ungefär samma nivå som 2018.
Sjukdomar som smittar mellan djur och människa
Zoonoser är sjukdomar som smittar mellan djur och människa, till exempel TBE som sprids av fästingar. Trots att fler människor än vanligt vistades i naturen under sommarhalvåret minskade antalet fall av TBE jämfört med de tre tidigare åren. För papegojsjuka är förekomsten vanligen låg och för harpest kan antalet fall variera kraftigt mellan olika år, vilket gör det svårt att se en tydlig påverkan av pandemin.
Antibiotikaresistenta bakterier minskade
Antalet fall av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier (ESBL, ESBL-CARBA, MRSA) minskade jämfört med tidigare år. Minskningen kan ses som en följd av de åtgärder som sattes in för att minska smittspridningen av covid-19, minskad screening efter resor och färre operationer.
Invasiva grupp-A streptokocker minskade kraftigt
Antalet fall av invasiva grupp-A streptokocker sjönk brant under våren och har därefter legat på en klart lägre nivå än tidigare år. Hälften så många fall rapporterades under året som under 2019. Också här ligger färre kontakter mellan människor sannolikt bakom.
Sjukdomar med koppling till resor minskade
För sjukdomsfall bland resenärer eller personer som nyligen kommit till Sverige från länder med högre förekomst av vissa smittsamma sjukdomar sågs även en kraftig minskning 2020. Sjukdomar som tuberkulos, malaria, denguefeber och giardiainfektion minskade med 30–70 procent jämfört med 2019. En dominerande orsak är sannolikt de förändrade resmönstren under pandemin.
Faktaruta
Folkhälsomyndighetens övervakning av smittsamma sjukdomar:
- Folkhälsomyndigheten följer förekomsten av olika smittsamma sjukdomar för att tidigt kunna identifiera förändringar och tillsammans med regionernas smittskyddsenheter och andra ansvariga myndigheter vidta åtgärder. Folkhälsomyndigheten analyserar även hur sjukdomarna utvecklas på längre sikt och hur olika grupper drabbas samt följer upp de allmänna vaccinationsprogrammen.
- Detaljerade rapporter om varje smittämne publiceras löpande under våren.
Läs mer
Kategori: Nyhet
