Nu publicerar Folkhälsomyndigheten sin årligt återkommande rapportering kring folkhälsa. Den redogör för den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan och bygger främst på data fram till och med våren 2020. Data för smittsamma sjukdomar rapporteras för hela 2020.
– Det är fortsatt lång väg kvar till att nå målet om jämlik hälsa. Det behövs ett brett arbete inom flera områden, som att skapa goda försörjningsmöjligheter och att främja goda levnadsvanor, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Skillnader i livsvillkor leder till ojämlik hälsa
År 2019 var de vanligaste dödsorsakerna i Sverige cirkulationsorganens sjukdomar och cancer. Dödligheten i dessa sjukdomar har minskat för både kvinnor och män. Men förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig åt mellan olika grupper. Fortsatt finns stora skillnader i de livsvillkor som formar förutsättningarna, bland både vuxna och barn, vilket innebär en risk för stora hälsoskillnader även i framtiden:
- Den ekonomiska standarden för kvinnor med kort utbildning har endast ökat marginellt samtidigt som den ökat med 14 procent i befolkningen som helhet.
- Långtidsarbetslösheten har ökat bland både män och kvinnor med kortare utbildning, medan den är oförändrad bland personer med längre utbildning.
- Barn till föräldrar med kort utbildning lever mer än tre gånger så ofta i hem med låg ekonomisk standard och andelen har ökat.
- Endast hälften av eleverna i åk 9 vars föräldrar har kort utbildning är behöriga till gymnasiet.
Rapporten visar tydligt att både män och kvinnor med kort utbildning har ett sämre hälsoutfall, t.ex:
- Bland kvinnor med kort utbildning ökar medellivslängden endast marginellt samtidigt som risken för förtida död ökar. Det ska jämföras med att medellivslängden i befolkningen under perioden 2006-2019 ökat med ca två år och förtida död sjunkit med 15 procent.
- Bland män minskar risken för förtida död i alla utbildningsgrupper, men långsammare för män med kort utbildning och skillnaderna ökar därför.
Den psykiska ohälsan ökar
Rapporten visar också att psykiska besvär ökar, främst bland unga vuxna, och särskilt bland kvinnor. Även suicid ökar något i de yngsta åldersgrupperna, under perioden fram till och med 2019.
Pandemins effekter
Sverige har blivit hårt drabbat av pandemin med nästan 4 300 IVA-vårdade och över 9 800 avlidna under 2020. Risken är högre att drabbas allvarligt av covid-19 bland äldre personer. Risken är också högre för män än för kvinnor. Antalet fall är också högre i vissa yrkesgrupper.
Pandemins fulla effekt på folkhälsan och förutsättningarna för hälsa i olika grupper återstår att se, eftersom de flesta resultat i denna rapport inte hunnit påverkas. Pandemin och åtgärderna mot den kan på sikt komma att förstärka ojämlikheten i hälsa, exempelvis genom ökad arbetslöshet och försämrade försörjningsmöjligheter, men i vilken utsträckning återstår att se. En första samlad bild av konsekvenserna av pandemin på folkhälsan publiceras senare under våren i en separat rapport.
Läs mer
Kategori: Nyhet
